När man följer APA-stilen hänvisar man till sina källor genom att inkludera författare och publiceringsår i sin text. Författare och årtal är också det som du har på första och andra plats i din referenslista. Det gör det enkelt för läsaren att veta var i den alfabetiska referenslistan hen ska leta efter den fullständiga referensen till respektive källa.

I texten anges endast efternamn och årtal, även om det i referenslistan eventuellt preciseras med mer exakt datum. För källor utan datum anges. "u.å" (utan årtal).

Det finns två olika sätt att skriva källhänvisningar i texten; parentetisk och narrativ källhänvisning. Du väljer mellan dessa utifrån vad som passar in i din text och du kan använda dig av båda sätten i en och samma text. Att växla mellan dessa kan också vara ett sätt att skapa variation. Använd dock inte narrativ och parentetisk källhänvisning i samma mening.

Parentetisk källhänvisning: 

Parentetisk källhänvisning innebär att hänvisningen skrivs inom parentes. Om ditt referat består av flera meningar är det viktgt att vara uppmärksam så att källhänvisningen faktiskt kommer i slutet av hela referatet.

Exempel:

Vårdnadshavare betraktar ofta övergången mellan förskola och förskoleklass som en stor förändring (Ackesjö, 2018). Studier har också visat att också barnen förväntar sig att det är skillnad mellan förskola och förskoleklass (Lago, 2014).  

Narrativ källhänvisning:

Narrativ källhänvisning innebär att du inleder ditt stycke med hänvisningen. Författarnamnet skrivs då löpande och invävt i texten och årtalet inom parentes. Använd narrativ källhänvisning när du vill lyfta fram författaren av någon anledning, till exempel när du refererar till två författare som håller med varandra eller har olika åsikter. Det kan också vara lämpligt att använda narrativ hänvisning om det är ett långt referat för att tydliggöra var informationen kommer ifrån. 

Exempel: 

Ackesjö (2018) menar att vårdnadshavare ofta betraktar övergången mellan förskola och förskoleklass som en stor förändring. 

Det generella svaret är att man alltid ska tala om varifrån information kommer när man refererar eller hänvisar till vad någon har sagt eller skrivit. Det finns dock inget entydigt svar som gäller för alla tillfällen och alla ämnesområden. 

Allmänt känd kunskap som inte kommer att bestridas behöver vanligtvis inte en källhänvisning. Till exempel datum för kända världshändelser eller allmänt kända fakta som att svenska är det officiella språket i Sverige. Sådant som man kan förvänta sig att de allra flesta känner till utan att titta i ett uppslagsverk. 

Gränsen mellan vad som är allmän kunskap och vad som är specialkunskap inom olika ämnesområden och därmed behöver en hänvisning kan ibland vara svår att avgöra. Stäm av med din lärare om du är osäker. Utgångspunkten bör dock alltid vara att information som du har tagit från en annan källa ska ha en källhänvisning.  

Utgå alltid från läsarens perspektiv. Det ska vara enkelt för läsaren att förstå vilken del av informationen som kommer från respektive källa och vad som eventuellt är dina egna kommentarer eller slutsatser.

Sträva efter att göra texten läsvänlig och därmed infoga källhänvisningen så smidigt som möjligt. Läsaren ska inte behöva stanna upp i läsningen för att läsa ut din hänvisning och du behöver heller inte upprepa den i onödan så länge det är tydligt att det är samma källa.

Använd referatmarkörer i längre stycken

Har du ett längre stycke som kommer från samma källa är det bra att ha med källhänvisningen i början av stycket. Hänvisningen kan vara antingen narrativ eller parentetisk. Ofta räcker det att ha med hänvisningen en gång, men är stycket långt kan det vara bra att vid något tillfälle göra läsaren uppmärksam på att det fortfarande är samma källa som åsyftas. Detta är också ett smidigt sätt att förtydliga att det inte är din egen åsikt som framförs. Du gör detta genom att använda referatmarkörer tillsammans med författarnamnet. Så länge det är samma källa i ett och samma stycke ska du alltså inte återupprepa hänvisningen i sin helhet. Upprepa bara författarnamnet utan att skriva ut årtalet. Om referatet sedan fortsätter i ett nytt stycke upprepar du hela källhänvisningen i sin helhet. 

Exempel:

• Greene poängterar även… Greene antyder att… Greene menar

 Det finns många olika referatmarkörer att välja mellan. Variera dig och välj det som passar sammanhanget.

 
Läs mer om referering på APA Style: Appropriate Level of Citation

Film: Så använder du referatmarkörer

Källa: Studie- och språkverkstaden SU. (2017, 12 juli). Så använder du referatmarkörer [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=lt_yFp4dIw4