Offentligt material

Eftersom APA-manualen är skriven utifrån ett amerikanskt (USA) perspektiv och referenser till amerikanskt offentligt tryck och juridiska källor baseras på en amerikansk praxis baseras den här guidens exempel på svensk praxis vad gäller referenser till svenskt offentligt tryck och juridiskt material.

De följande publikationstyperna i vår APA-guide baseras alltså på svensk praxis men ska ändå fungera vid användande av APA-stilen. Det vill säga, man ska kunna konstruera en referens och citera till den på ett konsekvent och tydligt sätt även om det offentliga och rättsliga materialet skiljer sig något från andra publikationstyper.

Lag, författning o.d.

I vissa avseenden skiljer sig hanterandet av juridiskt material från andra typer av material. I dessa fall utgår APA ifrån The Bluebook: A Uniform System of Citation (18th ed.). (2005). Cambridge, MA: Harvard Law Review Association. Regeln är att man utanför USA utgår från det egna landets praxis vad gäller referenser till lagar och författningar.

Enligt juridisk tradition brukar referenser till svenska lagar och förordningar inte tas med i referenslistan. Men för tydlighetens skull, och med hänsyn till att man inte nödvändigtvis skriver för en strikt juridisk läsekrets, tas de med i referenslistan.

Grundläggande format:

Lag/författningskod + år:nummer. Titel på lagen/författningen. Hämtad från https://xxxx
Svenska lagar och författningar finns bland annat på riksdagens webbplats riksdagen.se

Referenser:

SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387

SOSF 2012:3. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18610/2012-2-20.pdf

HSLF-FS 2018:43 Behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21098/2018-10-14.pdf

Källhänvisning i löpande text:

Enligt Myndigheternas skrivregler skrivs både det officiella namnet på en lag, kortformen och avledningar (som exempelvis lagen istället för enbart lag, som i exemplet nedan, med gemen (liten) inledande bokstav:

Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) får man ...
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre ...

Direkt citat:

I en del fall behöver man hänvisa till ett specifikt lagrum, det vill säga till en viss del av en lag. Man hänvisar till ett visst kapitel med numret följt av förkortningen "kap.". I vissa fall hänvisar man därutöver också till en viss paragraf med numret följt av förkortningen "§". Vill man också hänvisa till ett visst stycke i en paragraf använder man fraserna "första stycket", "andra stycket" osv.

I 10 kap. 5 § andra stycket försäkringsrörelselagen (SFS 2010:2043) står att försäkringsföretag "ska underrätta inspektionen om någon av de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven".

Riksdagstryck

Det är vedertaget att använda den standardiserade beteckningen för riksdagstryckets olika publikationer. Om man har flera referenser av samma typ listar man dessa i referenslistan i kronologisk ordning.

Grundläggande format:

Riksdagstrycksbeteckning + riksdagsår:nummer. Titel på riksdagstrycket. Hämtad från https://xxxx
Svenskt riksdagstryck, såsom motioner, propositioner, riksdagsskrivelser m.m. och författningar, finns bland annat på riksdagens webbplats riksdagen.se.

Referenser:

Prop. 2006/07:126. Tillsyn över hundar och katter. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/tillsyn-over-hundar-och-katter_GU03126

Se vidare hur man i löpande text hänvisar till riksdagstryck m.m. i Myndigheternas skrivregler.

Källhänvisning i löpande text:

(Prop. 2006/07:126)
(Motion 2011/12:Ub467)

Direkt citat:

Därför föreslogs i propositionen Läsa för livet (Prop. 2013/14:3) att ...
Regeringen angav i språklagspropositionen (Prop. 2008/09:153) sin syn på ...

SOU och Ds

SOU (Statens offentliga utredningar) och Ds (departementsserien) är betänkanden och utredningar från statliga utredningar och departement. De har etablerade publikationsbeteckningar som man som praxis refererar till. I de allra flesta fall är detta offentligt material som ligger fritt tillgängligt på webben.

Grundläggande format:

SOU/Ds + år:nummer. Titel på utredningen/betänkandet. Hämtad från https://xxxx
Utredningar och betänkanden utges av de olika departementen och SOU och Ds finns på regeringen.se.

Referenser:

SOU 2017:43. På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen. Hämtad från http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/05/sou-201743/

Ds 2015:32 Anknytningskravet i skuldsaneringslagen. Hämtad från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2015/06/ds-201532/

Källhänvisning i löpande text:

Uppgifterna är hämtade från Hjälpmedelsutredningens betänkande På lika villkor (SOU 2017:43).
I en promemoria från Justitiedepartementet (Ds 2015:32) framgår det att ...

Direkt citat:

I utredningen menar man att "statistiken var fragmentarisk och inte alltid återkommande" (SOU 2017:43, s. 114).

Rättsfall och domar

Enligt juridisk praxis brukar referenser till domslut i rättsfall inte tas med i referenslistan. Men för tydlighetens skull, och med hänsyn till att man inte nödvändigtvis skriver för en strikt juridisk läsekrets, tas de med i referenslistan även om referensen egentligen inte innehåller någon ytterligare information. Då det kan finnas vissa varianter i denna praxis ska nedanstående exempel ses som förslag på hur man kan utforma referenserna.

Exemplena nedan utgår från svensk praxis utifrån domslut i de olika rättsinstanserna. Målen kan dels vara beskrivna i publicerad form i t ex Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) eller Regeringsrättens årsbok (RÅ), dels i opublicerad form i databasen Karnov (exempelvis Högsta domstolen mål nr B 1049/17). I det senare fallet bör meddelandedatumet vara med.

Högsta domstolen

Referenser:

NJA 2012 s. 22

Högsta domstolen mål nr B 1049/17 dom 2017-09-14

Källhänvisning i löpande text:

(NJA 2012 s. 22)
(Högsta domstolen mål nr B 1049/17 dom 2017-09-14)

Om man använder rättsinstansens namn i den löpande texten kan man utelämna denna i själva citeringen:

Högsta domstolen (mål nr B 1049/17 dom 2017-09-14)

Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten

Referenser:

RÅ 2009 ref. 56

Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 3187-15 dom 2015-12-14

Källhänvisning i löpande text:

(RÅ 2009 ref. 56)
(Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 3187-15 dom 2015-12-14)

Om man använder rättsinstansens namn i den löpande texten kan man utelämna denna i själva citeringen:

Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 3187-15 dom 2015-12-14)

Kammar- och förvaltningsrätterna

Referenser:

Kammarrätten i Stockholm mål nr 2428-11 dom 2012-01-02

Förvaltningsrätten i Stockholm mål nr 12292-16 dom 2016-12-30

Källhänvisning i löpande text:

(Kammarrätten i Stockholm mål nr 2428-11 dom 2012-01-02)
(Förvaltningsrätten i Stockholm mål nr 12292-16 dom 2016-12-30)

Om man använder rättsinstansens namn i den löpande texten kan man utelämna denna i själva citeringen:

Kammarrätten i Stockholm (mål nr 2428-11 dom 2012-01-02)
Förvaltningsrätten i Stockholm (mål nr 12292-16 dom 2016-12-30)

Läroplan

Läroplaner är förordningar som ges ut av myndigheten Skolverket och publiceras på deras webbplats.

Grundläggande format:

I tryck form:

Myndighet. (år). Titel. Utgivningsort, land [eller stat]: Utgivare.

I digital form:

Myndighet. (år). Titel. Hämtad från https://xxxx

Referenser:

I tryckt form:

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2018. Stockholm, Sverige: Författaren.
När upphovet (författaren/organisationen) också är utgivare använder man ordet "Författaren" istället på platsen för utgivare.

I digital form:

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2018. Hämtad från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Källhänvisning i löpande text:

Enligt den rådande läroplanen (Skolverket, 2018) bör man . . .
Detta finns beskrivet i Lgr 11 (Skolverket, 2018)

Direkt citat:

När man citerar något ordagrant ska man ange den texten inom citattecken (") och i textciteringen ska man också ange sidan från vilken man hämtat citatet.

Enligt läroplanens riktlinjer ska all skolpersonal "samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande" (Skolverket, 2018, s. 12).

EU-lagstiftning

APA har inget eget regelverk för hur man skriver referenser till EU-lagstiftning, såväl till annat juridiskt material, utan hänvisar till ett verk som heter "The Bluebook: A Uniform System of Citation" . Nedanstående är förslag på hur referenser och citeringar i text kan se ut för några av EU-lagstiftningens vanligaste typer av dokument när man använder APA-stilen.

EU-lagstiftningen består av primärrätten som utgörs av fördrag samt sekundärrätten som består av förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden. Det är primärrätten (fördragen) som utgör grunden för all sekundärrätt. Till detta kommer också EU:s rättspraxis som utgörs av rättsfall.

Dessa rättsdokument publiceras i tidskriften Europeiska unionens officiella tidning (svenska versionen), Official Journal of the European Union (engelska versionen) eller på något annat av EU:s språk. Tidskriften består av två serier:

Serie L = innehåller lagstiftning samt förordningar, direktiv och beslut.

Serie C = innehåller icke-bindande resolutioner, rekommendationer och yttranden och dylikt.

Generellt format:

Titel på EU-materialet (dvs Fördraget, förordningen, direktivet etc.). Europeiska unionens officiella tidning, serie + nummer, sidor. Hämtad från https://

Fördrag

Referenser:

Maastrictfördraget:

Fördraget om Europeiska unionen (konsoliderad version). Europeiska unionens officiella tidning, C 202, 7 juni 2016, 13-46. Hämtad från https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=OJ:C:2016:202:TOC

I löpande text:

I Maastrichtfördraget (Fördraget om Europeiska unionen) står det att ...

Direktiv

Referenser:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer. Europeiska unionens officiella tidning, L 255, 7 juni 2016, 22-142. Hämtad från https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1516884403481&uri=CELEX:32005L0036

I löpande text:

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG)
I Europaparlamentets och rådets direktiv (2005/36/EG) står det att ...

Förordning

Referenser:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/196 av den 7 februari 2018 om tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater. Europeiska Unionens Officiella Tidning, L 44, 1-8. Hämtad från https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1554365564213&uri=CELEX:32018R0196

I löpande text:

(Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/196)
I Europaparlamentets och rådets förordning ((EU) 2018/196) står det att ...

Rekommendation

Referenser:

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Europeiska Unionens Officiella Tidning, L 394, 10-18. Hämtad från https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:32006H0962

I löpande text: