Nedan följer ett antal kännetecken som utmärker oseriösa förlag och tidskrifter. Var för sig kan de tjäna som varningsflaggor och tillsammans bildar de en grund för ett beslut att inte publicera din artikel i dem. Vissa kännetecken är dock enskilt avgörande för ett sådant beslut, som exempelvis att de inte utför den peer review som utlovas.
 

• Förlagets/tidskriftens webbplats innehåller felstavningar och grammatiska fel
• E-postadress för kontakt är i många fall av icke-professionell karaktär, det vill säga de utgörs ofta av gmail.com- eller yahoo.com-adresser
• Kontaktinformationen leder till falska adresser eller till adresser i något helt annat land
• Tidskrifterna anger oseriösa och vilseledande impaktfaktorer (se en lista över dessa: Misleading Metrics)
• Förlaget lanserar ofta en mängd tidskrifter med liknande titlar inom en mängd av olika ämnen för att kunna fånga så många potentiella författare som möjligt
• Man utlovar en osedvanligt snabb publiceringsprocess
• De är inte indexerade i några välkända tidskriftsdatabaser däremot listar man ofta väldigt många indexliknande kataloger och webbplatser. David Publishing Company är ett exempel på detta.
• Medlemmar i redaktionsrådet (editorial board) är påhittade eller medtagna utan personens vetskap
• Man uppvisar ingen tillbakadragningspolicy (retraction policy)
• Författaravgiften (APC - Article Processing Charge) är ofta låg för att locka så många som möjligt att publicera i tidskriften
• Manuskript förväntas i många fall skickas in via e-post istället för via ett online-baserat system
• Förlaget skickar ofta ut individualiserade inbjudningar till att publicera hos förlaget eller i en specifik tidskrift via e-post (se vidare avsnittet Oseriösa förlag och tidskrifter: Inledning)
   

En e-postinbjudan är ofta det vanligaste sättet man stöter på dessa förlag och tidskrifter

Det mest utmärkande draget hos dessa förlag är som tidigare nämnts att de skickar ut e-postmeddelanden som verkar personligt riktade till den enskilda forskaren vilket är ett sätt att utlova ett snabbt och säkert accepterande av ens manuskript. I meddelandet kan till exempel ett tidigare konferensbidrag som forskaren har skrivit vara angivet. Detta bygger ofta på att förlaget hämtar dessa titlar samt e-postadresser från konferenswebbplatser och infogar dem i ett standardmeddelande. Då det handlar om en sorts skräppost (spam), det vill säga de genererar väldigt många sådana här "personliga" e-postutskick, så hoppas de att det alltid är några som luras välja att publicera sig i tidskriften i fråga.

Exempel på ett e-postmeddelande från ett oseriöst förlag:

Lästips: 

Ett blogginlägg om David Publishing från Leiter Reports: A Philosophy Blog: On David Publishing, Once Again--and the Philosopher's Index

I nästa avsnitt tittar vi närmare på ett antal detaljer man kan titta närmare på samt resurser man kan använda för att avgöra om ett förlag eller en tidskrift är legitim eller oseriös.
 

  Top 10 tips: How to identify fake research journals [1:00]
 

Vidare läsning:

Cobey, K. (2017). Illegitimate journals scam even senior scientists. Nature, 549(7670), 7. doi: 10.1038/549007a