När man följer APA-stilen hänvisar man till sina källor genom att inkludera författare och publiceringsår i sin text. Författare och årtal är också det som du har på första och andra plats i din referenslista. Det gör det enkelt för läsaren att veta var i den alfabetiska referenslistan hen ska leta efter den fullständiga referensen till respektive källa.
I texten anges endast efternamn och årtal, även om det i referenslistan eventuellt preciseras med mer exakt datum. För källor utan datum anges. "u.å" (utan årtal).
Det finns två olika sätt att skriva källhänvisningar i texten; parentetisk och narrativ källhänvisning. Du väljer mellan dessa utifrån vad som passar in i din text och du kan använda dig av båda sätten i en och samma text. Att växla mellan dessa kan också vara ett sätt att skapa variation. Använd dock inte narrativ och parentetisk källhänvisning i samma mening.
Parentetisk källhänvisning innebär att hänvisningen skrivs inom parentes. Om ditt referat består av flera meningar är det viktgt att vara uppmärksam så att källhänvisningen faktiskt kommer i slutet av hela referatet.
Vårdnadshavare betraktar ofta övergången mellan förskola och förskoleklass som en stor förändring (Ackesjö, 2018). Studier har också visat att också barnen förväntar sig att det är skillnad mellan förskola och förskoleklass (Lago, 2014).
Narrativ källhänvisning innebär att du inleder ditt stycke med hänvisningen. Författarnamnet skrivs då löpande och invävt i texten och årtalet inom partentes. Använd narrativ källhänvisning när du vill lyfta fram författaren av någon anledning, till exempel när du refererar till två författare som håller med varandra eller har olika åsikter. Det kan också vara lämpligt att använda narrativ hänvisning om det är ett långt referat för att tydliggöra var informationen kommer ifrån.
Ackesjö (2018) menar att vårdnadshavare ofta betraktar övergången mellan förskola och förskoleklass som en stor förändring.
