Återanvändning av forskningsdata kan bli aktuellt långt efter ett projekts slut, till exempel för att återskapa resultat, använda data för nya analyser eller för att andra ska kunna kontrollera publicerade resultat om det uppstår anklagelse om vetenskaplig oredlighet. Även om det inte finns några direkta planer på att någon annan ska fortsätta arbeta med forskningsmaterialet är det viktigt både för din egen del och för eventuella granskare att kunna gå tillbaka i forskningens olika steg. Därför behöver du säkerställa att dokumentationen är så begriplig och heltäckande att inte bara du utan även andra forskare kan förstå och använda materialet även efter en längre tid, åtminstone 10 år.

Metadata (data om data såsom forskares namn, institution, lärosäte, ämnesord, geografiskt område, tidsaspekter...) för ditt forskningsdataset bör, som en viktig del i att uppfylla FAIR principerna, även registreras i Svensk Nationell Datatjänst (SND) forskningsdatakatalog genom att du loggar in i DORIS. Som forskare på JU kan du även publicera öppna forskningsdata hos SND genom DORIS. Det blir olika hantering beroende på om det är helt öppna data eller forskningsdata med restriktioner vilka då inte kan delas öppet utan ligger kvar i vårt arkiv här på JU.

Vill du publicera ditt dataset öppet tillgängligt i ett repositorium finns exempelvis Zenodo (CERN) men du kan även publicera i mer ämnesinriktade repositorier vilka du kan söka efter genom tjänsten re3data.org. Viktigt är att ni inom samma avdelning/fackhögskola har en gemensam strategi kring hur ni tänker tillgängliggöra er forskningsdata!

Tänk på att du själv kan bestämma licens (Creative Commons - CC) för utnyttjandet av dina öppna forskningsdata. Den licens som rekommenderas för öppna data är CC-BY. Se alltid till att bifoga information om hur användare skall referera till ditt dataset.