I kursen Examensarbete I ska ni genomföra en litteraturstudie där ni analyserar vetenskapliga källor. Er litteraturstudie ska ha anknytning till ämnet och ämnesdidaktiska studier.

Litteraturstudie, vad är det?

En litteraturstudie är en studie där man söker svaren på sina forskningsfrågor genom att studera vetenskapliga källor. Er forskningsfråga måste vara möjlig att besvara med hjälp av litteratur. Ni ska analysera texter och identifiera teman eller kategorier som har relevans för ert syfte och frågeställningar. I en litteraturstudie söker man alltså svaret på sin forskningsfråga i litteraturen i stället för att till exempel intervjua yrkespersoner eller observera en verksamhet.

En vanlig typ av litteraturstudie är en scoping review. En scoping review görs i syfte att skapa sig en överblick över ett forskningsområde och för att urskilja dess centrala teman. För forskaren kan en scoping review vara en del i förarbetet inför en systematisk översikt. För studenten är en scoping review är en lämplig typ av översiktsstudie inom ramen för examensarbetet.

Den mest omfattande typen av litteraturstudie kallas för systematisk översikt (eng. systematic review). En systematisk översikt görs i syfte att sammanställa all tillgänglig forskning inom ett specifikt forskningsområde. Det är oftast forskarteam som genomför systematiska översiktsstudier. De samarbetar då med andra yrkeskategorier, till exempel bibliotekarier som ansvarar för informationssökningen. Den systematiska översiktens slutsatser kan användas som underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer och liknande myndighetsdokument. 

Grunden för en bra litteraturstudie är en genomtänkt och väl utförd informationssökning. För att hitta tillräckligt många relevanta vetenskapliga källor av hög kvalitet krävs ett strukturerat arbetssätt. Den här guiden hjälper er genom arbetet med informationssökningen steg för steg.

När man gör en litteraturstudie förväntas man vara transparent med hur de analyserade texterna har sökts fram och valts ut. Man redovisar därför både sina sökningar och hur processen att välja ut källor gick till.

Informationssökningen görs i flera steg:

• I det första steget prövar man sökord och söktjänster samtidigt som man skapar sig en bild över tillgången till litteratur inom området. Dessa sökningar redovisas inte. Läs mer om detta steg i avsnittet Kom igång med informationssökningen. 
• I det andra steget söker man systematiskt och strukturerat efter källor. Redovisa detaljerat de sökningar som ledde till källor som ni använt i ert resultat.
• I det tredje steget följer man upp källor man stött på under arbetet. Det kan till exempel vara vara via referenslistor, via citeringar eller efter tips från handledare. 

Er litteraturstudie ska bygga på vetenskapliga källor. Det innebär att ni främst kommer använda:

• vetenskapliga artiklar
• forskningsrapporter
• konferenspublikationer
• avhandlingar
• kapitel ur vetenskapliga antologier.

Utöver dessa kan det finnas andra relevanta källor som passar ert syfte. Till exempel styrdokument och andra publikationer från Skolverket samt publikationer från olika myndigheter.

Hur många källor?

Det är svårt att ge ett exakt svar på hur många källor som ska ingå i er studie, men ett riktmärke är 10-15 vetenskapliga källor. Det får gärna vara en variation av typer av källor så länge de är vetenskapliga.

Samma källor i olika delar av uppsatsen?

Utöver de källor som ni analyserar i er studie ska ni också använda ett antal källor till er bakgrund och metod. Observera att det inte är brukligt att använda de analyserade källorna i andra delar av uppsatsen än resultat och diskussion.