I det här sammanhanget menas fackböcker av antingen orienterande karaktär, som till exempel introduktioner skrivna för universitetsstuderande, eller böcker som driver egna, nyskapande teser. Böcker av det här slaget innehåller ofta inledande bakgrundskapitel som kan tjäna som bra översikter. Ofta finns även referenser som man kan ha nytta av. Tänk på att det kan ta lång tid att skriva en bok och få den publicerad, vilket innebär att vissa faktauppgifter kan ha blivit inaktuella.

Vissa akademiska förlag specialiserar sig på att ge ut antologier med kapitel skrivna av renommerade forskare inom ämnet. Bidragen väljs ut, sammanställs och granskas av en redaktör eller skickas ut för granskning av andra forskare inom samma fält.

Uppslagsverk ger grundläggande definitioner av begrepp och kan därmed vara en första introduktion till ett ämne. Det finns både allmänna och ämnesspecifika uppslagsverk.

Uppslagen kan ibland innehålla en lista med referenser till vidare läsning.

Med handböcker avses i det här fallet teoretiska översiktsverk, inte praktiska handledningar. Handböcker innehåller ett antal kapitel som belyser olika aspekter av ett övergripande område. Det gör att du kan läsa in dig på ett område, få kännedom om de olika teorier som används inom forskningen, identifiera de viktigaste författarna och få en bra referenslista över de viktigaste bidragen inom ämnet.

Handböcker ger en orientering i de olika termer och begrepp som används inom området. Det gör denna typ av publikationer till bra startpunkter som också kan fungera som genvägar till viktiga originalkällor.

Avhandlingar skrivs av forskarstudenter för att avlägga en licentiat- eller doktorsexamen. Syftet är dels att visa att studenten behärskar tidigare forskning inom området, dels att bidra med egen, ny kunskap inom ämnet. De här publikationerna är därför bra när det gäller översikter av ett ämnes tidigare forskning och för att de innehåller många referenser som du kan följa upp. Avhandlingarna kan ibland bestå av flera bidrag, exempelvis artiklar som publicerats i tidskrifter. De kallas då för sammanläggningsavhandlingar.

Uppsatser skrivs av högskole- och universitetsstuderande, framförallt på kandidat- och magisternivå. Dessa har inte lika hög status som licentiat- och doktorsavhandlingar. De kan dock fungera som källa till annan litteratur inom ett ämne och ge tips på metoder och arbetssätt.

Rapporter kan ses som avrapportering av en forskares pågående forskning eller ett nyss avslutat forskningsprojekt. De publiceras oftast genom en institution på en högskola eller ett forskningsinstitut och har en kortare publiceringsperiod jämfört med exempelvis böcker eller tidskriftsartiklar. I likhet med avhandlingar kan rapporter innehålla både en forskningsöversikt och referenser till tidigare forskning, även om de delarna kanske inte är lika omfattande.

Forskningsrapporter kan ha namn som working papers, discussion papers, technical reports och research reports.

När forskare deltar i konferenser är det för att presentera sin forskning för kollegor inom samma område, ofta i internationella sammanhang. De bidrag som de skrivit inför konferensen publiceras i så kallade konferenstryck (conference proceedings) som kan liknas vid böcker eller samlingsvolymer. De kan, i likhet med rapporter, ge en bra översikt över pågående forskning.

Med offentliga publikationer menas vanligtvis lagar, riksdagstryck (propositioner, motioner, utskottsbetänkanden osv) och offentliga utredningar som Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsserien (Ds).

Nytt material publiceras elektroniskt och det äldre finns i allt större utsträckning tillgängligt i takt med att det digitaliseras.