En viktig grund för informationssökningen är att känna till hur forskningsresultat publiceras.
Nya forskningsresultat publiceras vanligtvis i tidskriftsartiklar, rapporter, konferensartiklar och böcker.
Forskning utgår i regel alltid från tidigare forskning, den utvecklar och granskar kritiskt både egna och andras resultat. I forskarens uppdrag ligger att noga beskriva hur hen gått tillväga för att komma fram till sina resultat. Dessutom ska hen tydligt hänvisa till de källor som forskaren bygger sina teser på så att läsaren förstår vad som är forskarens egna resultat och vad som kommer från källorna. Läsaren ska också kunna kontrollera källorna och bilda sig en egen uppfattning.
Olika forskningsområden har olika traditioner kring hur man publicerar sina forskningsresultat och vilken status de olika publikationstyperna har. Gemensamt för alla forskningsområden är att den vetenskapliga artikeln har högst status, men hur man ser på till exempel bokkapitel, forskningsrapporter och konferenspublikationer varierar.
Försök lära dig hur traditionerna kring publicering ser ut inom ditt område.
Olika typer av artiklar publiceras i olika typer av tidskrifter, till exempel vetenskapliga tidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter.
Vetenskapliga artiklar presenterar nya forskningsresultat eller nya teorier och de publiceras i vetenskapliga tidskrifter. De flesta vetenskapliga tidskrifter är internationella och vetenskapliga artiklar skrivs därför oftast på engelska. Även svenska forskare publicerar sina artiklar i de internationella tidskrifterna och skriver därför mer på engelska än på svenska.
Inom de flesta vetenskapsområden anses de vetenskapliga artiklarna ha det högsta vetenskapliga värdet. En anledning till detta är att de innan publicering granskas av andra forskare inom ämnet, i en så kallad peer review-process. Under fliken Peer Review kan du läsa mer om granskning av artiklar och andra publikationer.
Vetenskapliga artiklar kan vara av olika slag:
En vetenskaplig artikel följer oftast en mall där följande delar ingår.
En kort sammanfattning av artikeln där syfte, metod, resultat och slutsatser framgår. Här anges också ämnes- eller nyckelord som beskriver artikelns innehåll. När man läst abstract och nyckelorden kan man bilda sig en god uppfattning om huruvida artikeln passar ens egen studie och om man vill läsa den i sin helhet.
En allmän bakgrundsbeskrivning. Syfte och frågeställningar presenteras och de avgränsningar som gjorts redovisas.
I metodavsnittet beskrivs de metoder som använts för att genomföra studien. Beskrivningen skall vara så detaljerad och noggrann att andra kan bedöma tillförlitligheten och trovärdigheten och eventuellt upprepa studien.
Här redovisas forskningsresultaten av studien tillsammans med eventuella tabeller och diagram.
Resultatet värderas och kopplas till den tidigare forskning som presenterats i avsnittet Introduktion. Även den metod som använts Metodologiska överväganden diskuteras
Alla källor som åberopas i artikeln skall återfinnas i referenslistan.
Vetenskapliga tidskrifter
|
Yrkestidskrifter
|
Populärtidskrifter
|
|---|---|---|
| Vänder sig till utbildade inom ämnesområdet. | Vänder sig till yrkesverksamma. | Vänder sig till allmänheten. |
| Redovisar resultat av forskning. | Ger information till verksamma inom en profession. Kan bygga på forskning. | Syftar till att informera och underhålla läsarna. |
| Sakkunniga (referees) granskar artiklarna innan de publiceras (peer reviewed). | Redaktör granskar. | Redaktör granskar. |
| Redaktörerna är oftast väletablerade forskare. | Redaktörerna är som regel verksamma inom området. | Förlagsredaktörer. |
| Skrivs av forskare, ofta flera forskare som samarbetar i ett forskningsprojekt. | Kan vara skrivna av utövande inom yrkesområdet eller forskare. | Artiklarna skrivs vanligen av tidskriftens egna journalister eller frilansande skribenter. Men artiklar av forskare kan också förekomma. |
| Ges ut av universitet eller vetenskapliga sammanslutningar/förlag. | Utges ofta av yrkesorganisationer, t.ex. Sveriges Lärare eller Journalistförbundet. | Ges ut av kommersiella förlag |
| Illustrerade med tabeller och diagram, sällan bilder | Kan vara illustrerade | Ofta illustrerade. |
| Artiklarna är ca 10-15 sidor långa och innehåller hänvisningar, fotnoter och referenslistor. | Källor kan vara angivna, men är det inte alltid. Ofta saknas både hänvisningar, fotnoter och referenslistor. | Artiklarna är som regel korta och innehåller sällan hänvisningar, fotnoter och referenslistor. |
| Specialiserat språk med många fackuttryck. | Språk med vissa fackuttryck men ändå lättförståeligt. | Lättförståeligt språk. |
| Få annonser, om ens några. | Annonser som vänder sig till verksamma inom området. | Annonser som vänder sig till allmänheten. |
Det finns både vetenskapliga och populärvetenskapliga fackböcker.
De vetenskapliga fackböckerna ges ut av akademiska förlag. Böckerna är oftast antologier, det vill säga böcker vars kapitel är skrivna av olika forskare. Kapitlen väljs ut och sammanställs av en redaktör som också är forskare inom ämnesområdet. Kapitlen har ofta peer review-granskats och
Fackböcker av orienterande och introducerande karaktär, som till exempel kursböcker skrivna för studenter, är oftast inte vetenskapliga De passar bra för den som ska lära sig ett nytt ämnesområde eller vill fräscha upp sina kunskaper. Böckerna kan vara skrivna av forskare eller någon annan med ämneskompetens. Böckerna innehåller ofta referenser som du kan ha nytta av.
Handböcker är teoretiska översiktsverk vars kapitel belyser olika aspekter av ett område. Handböcker ger en orientering i de olika termer och begrepp som används inom ett forskningsområde. En handbok är en bra källa att börja med när du behöver läsa in dig på ett område och få kännedom om de olika teorier som används inom området. Du kan också identifiera de viktigaste författarna och få en bra referenslista över de viktigaste bidragen inom ämnet.
Uppslagsverk/encyklopedier ger grundläggande definitioner av begrepp och kan vara en första introduktion till ett ämne. Det finns både allmänna och ämnesspecifika uppslagsverk.
Uppslagen kan innehålla en lista med referenser till vidare läsning.
Avhandlingar skrivs av forskarstudenter för att avlägga en licentiat- eller doktorsexamen. Syftet är att visa att studenten behärskar tidigare forskning inom området och att bidra med ny kunskap inom ämnet. En avhandling kan bestå av 4-5 artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter, en så kallad sammanläggningsavhandling, men den kan också skrivas som en bok på ett par hundra sidor, en så kallad monografiavhandling. En avhandling är oftast en mycket bra källa till tidigare forskning.
Uppsatser skrivs av studenter på kandidat- och magisternivå. En uppsats är inte en vetenskaplig källa men kan vara en källa till inspiration och till annan litteratur inom ett ämne.
Forskningsrapporter kan vara skrivna av forskare och vara utgivna av ett lärosäte. Rapporter beskriver antingen pågående eller avslutade forskningsprojekt. De publiceras ofta i numrerade serier med en gemensam serietitel. De kan också ha undertitlar som working papers, discussion papers, technical reports, research report och liknande.
Myndighetsrapporter ges ut av en myndighet eller annan organisation. De kan vara skrivna av medarbetare på organisationen eller av forskare eller andra utredare på uppdrag av organisationen.
Rapporter kan vara utgivna i tryckt form men brukar i allmänhet enbart finnas fritt tillgängliga i digital form på nätet.
När forskare deltar i konferenser är det för att presentera sin forskning för kollegor inom samma område, ofta i internationella sammanhang. De bidrag som de skrivit inför konferensen publiceras i så kallade konferenstryck (conference proceedings) som kan liknas vid böcker eller samlingsvolymer.
