Skip to Main Content

Lär dig söka – steg för steg

Tags: Svenska

Publikationstyper

En viktig grund för informationssökning på akademisk nivå är att känna till hur forskningsresultat publiceras.

Forskning utgår i regel alltid från tidigare forskning, den utvecklar och granskar kritiskt både egna och andras resultat. I forskarens uppdrag ligger att noga beskriva hur han eller hon gått tillväga för att komma fram till sina resultat. Dessutom ska det finnas tydliga hänvisningar till de källor som forskaren bygger sina teser på så att läsaren kan kontrollera dem och bilda sig en egen uppfattning. Nya forskningsresultat publiceras vanligtvis i tidskriftsartiklar, rapporter, konferensartiklar och böcker. 

Nedanstående publikationstyper innehåller olika typer av information på olika vetenskaplig nivå. Det är viktigt att känna till de olika publikationstyperna och veta när man bäst använder dem.

Vetenskapliga artiklar

Tidskriftsartiklar kan publiceras i olika typer av tidskrifter, till exempel facktidskrifter eller så kallade vetenskapliga tidskrifter. De är kortare till omfånget än exempelvis forskningsrapporter.

Här tar vi framför allt upp de vetenskapliga tidskriftsartiklarna. De presenterar nya forskningsresultat eller nya teorier. Ofta vänder de sig till en internationell forskningspublik, vilket betyder att de flesta är på engelska. Även artiklar av svenska forskare skrivs ofta på engelska.

De vetenskapliga artiklarna är värdefulla eftersom det är här mycket av de nya rönen publiceras och de är därför viktiga att ha med i sin egen forskning. I likhet med avhandlingar och rapporter ger de en bra översikt över tidigare forskning, men även över viktiga teorier och metoder inom ämnet.

Inom de flesta vetenskapsområden anses de vetenskapliga artiklarna ha det högsta vetenskapliga värdet av all vetenskaplig publicering. En anledning till detta är att de innan publicering granskas av andra forskare inom ämnet i en så kallad peer review-process. Under fliken Peer Review kan du läsa mer om granskning av artiklar och andra publikationer.

Var medveten om att tiden mellan skrivandet av artikeln och publiceringen kan vara uppåt två år, vilket gör att vissa faktauppgifter kan ha blivit inaktuella.

Olika slags vetenskapliga artiklar

Vetenskapliga artiklar kan vara av olika slag:

  • Originalartiklar beskriver resultatet av ett forskningsarbete (i form av empiriska studier) för första gången.
  • Översiktsartiklar (review articles) är kritiska utvärderingar av flera sedan tidigare publicerade studier. Här ingår även metaanalyser där man utifrån resultaten i ett antal studier belyser t.ex. värdet av en behandling vid en viss sjukdom.
  • Teoretiska artiklar syftar till att utveckla nya teorier utifrån redan existerande forskning.

Delar i en vetenskaplig originalartikel

En vetenskaplig originalartikel följer oftast en bestämd mall där följande delar ingår.

Abstract

I ett abstract ges en kort sammanfattning av artikeln där syfte, metod, resultat och slutsatser framgår. Här anges också ämnes- eller nyckelord som identifierar artikelns innehåll.

Introduktion

Artikeln inleds ofta med en allmän bakgrundsbeskrivning. Syfte och frågeställningar presenteras samt de avgränsningar som gjorts.

Metod och material

I metodavsnittet beskrivs de metoder och eventuellt det material som använts. Beskrivningen skall vara så detaljerad och noggrann att andra forskare kan bedöma tillförlitligheten och trovärdigheten och eventuellt upprepa försöken.

Resultat

Här redovisas forskningsresultaten tillsammans med ev. tabeller och diagram.

Diskussion/Slutsatser

I diskussionskapitlet värderas de resultat som presenterats. Metodologiska överväganden diskuteras liksom hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning inom det aktuella området.

Referenser

Alla dokument som åberopas i artikeln skall återfinnas i referenslistan.

Vad kännetecknar olika tidskrifter?

Vetenskapliga tidskrifter (eng. scholarly journals)

Yrkestidskrifter (eng. trade/professional)

Populärtidskrifter (eng. magazines)

Vänder sig till utbildade inom ämnesområdet. Vänder sig till yrkesverksamma. Vänder sig till allmänheten.
Redovisar resultat av forskning. Ger information till verksamma inom en profession. Syftar till att informera och underhålla läsarna.
Sakkunniga (referees) granskar artiklarna innan de publiceras (peer reviewed). Redaktör granskar. Redaktör granskar.
Redaktörerna är oftast väletablerade forskare. Redaktörerna är som regel verksamma inom området. Förlagsredaktörer.
Namngivna författare, oftast forskare knutna till ett forskningsinstitut. Författarna är utövande inom yrkesområdet. Artiklarna skrivs vanligen av tidskriftens egna journalister eller frilansande skribenter.
Ges ut av universitet eller vetenskapliga samman- slutningar/förlag. Utges oftast av professionella sammanslutningar. Vanligtvis utgiven av kommersiella förlag
Ofta illustrerade med tabeller och diagram, sällan bilder Kan vara illustrerade Ofta illustrerade.
Artiklarna är ofta långa och innehåller fotnoter och referenslistor. Källor är inte alltid angivna, ofta saknas fotnoter och referenslistor. Artiklarna är som regel korta, innehåller sällan fotnoter eller referenslistor.
Specialiserat språk. Språk med vissa fackuttryck men ändå lättförståeligt. Lättförståeligt språk.
Få annonser, om ens några. Annonser som vänder sig till verksamma inom området. Annonser som vänder sig till allmänheten.

 

 

I det här sammanhanget menas fackböcker av antingen orienterande karaktär, som till exempel introduktioner skrivna för universitetsstuderande, eller böcker som driver egna, nyskapande teser. Böcker av det här slaget innehåller ofta inledande bakgrundskapitel som kan tjäna som bra översikter. Ofta finns även referenser som man kan ha nytta av. Tänk på att det kan ta lång tid att skriva en bok och få den publicerad, vilket innebär att vissa faktauppgifter kan ha blivit inaktuella.

Vissa akademiska förlag specialiserar sig på att ge ut antologier med kapitel skrivna av renommerade forskare inom ämnet. Bidragen väljs ut, sammanställs och granskas av en redaktör eller skickas ut för granskning av andra forskare inom samma fält.

Uppslagsverk ger grundläggande definitioner av begrepp och kan därmed vara en första introduktion till ett ämne. Det finns både allmänna och ämnesspecifika uppslagsverk.

Uppslagen kan ibland innehålla en lista med referenser till vidare läsning.

Med handböcker avses i det här fallet teoretiska översiktsverk, inte praktiska handledningar. Handböcker innehåller ett antal kapitel som belyser olika aspekter av ett övergripande område. Det gör att du kan läsa in dig på ett område, få kännedom om de olika teorier som används inom forskningen, identifiera de viktigaste författarna och få en bra referenslista över de viktigaste bidragen inom ämnet.

Handböcker ger en orientering i de olika termer och begrepp som används inom området. Det gör denna typ av publikationer till bra startpunkter som också kan fungera som genvägar till viktiga originalkällor.

Avhandlingar skrivs av forskarstudenter för att avlägga en licentiat- eller doktorsexamen. Syftet är dels att visa att studenten behärskar tidigare forskning inom området, dels att bidra med egen, ny kunskap inom ämnet. De här publikationerna är därför bra när det gäller översikter av ett ämnes tidigare forskning och för att de innehåller många referenser som du kan följa upp. Avhandlingarna kan ibland bestå av flera bidrag, exempelvis artiklar som publicerats i tidskrifter. De kallas då för sammanläggningsavhandlingar.

Uppsatser skrivs av högskole- och universitetsstuderande, framförallt på kandidat- och magisternivå. Dessa har inte lika hög status som licentiat- och doktorsavhandlingar. De kan dock fungera som källa till annan litteratur inom ett ämne och ge tips på metoder och arbetssätt.

Rapporter kan ses som avrapportering av en forskares pågående forskning eller ett nyss avslutat forskningsprojekt. De publiceras oftast genom en institution på en högskola eller ett forskningsinstitut och har en kortare publiceringsperiod jämfört med exempelvis böcker eller tidskriftsartiklar. I likhet med avhandlingar kan rapporter innehålla både en forskningsöversikt och referenser till tidigare forskning, även om de delarna kanske inte är lika omfattande.

Forskningsrapporter kan ha namn som working papers, discussion papers, technical reports och research reports.

När forskare deltar i konferenser är det för att presentera sin forskning för kollegor inom samma område, ofta i internationella sammanhang. De bidrag som de skrivit inför konferensen publiceras i så kallade konferenstryck (conference proceedings) som kan liknas vid böcker eller samlingsvolymer. De kan, i likhet med rapporter, ge en bra översikt över pågående forskning.

Med offentliga publikationer menas vanligtvis lagar, riksdagstryck (propositioner, motioner, utskottsbetänkanden osv) och offentliga utredningar som Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsserien (Ds).

Nytt material publiceras elektroniskt och det äldre finns i allt större utsträckning tillgängligt i takt med att det digitaliseras.

Forskare vid JU förklarar begreppet vetenskaplig publicering.