För många eller för få träffar? Genom att använda olika söktekniker kan du få ut mer av dina sökningar. De som beskrivs här är grundläggande och fungerar för sökningar i de flesta databaser.
En sökning är en matchning av ord. Du anger ett eller flera sökord och får svar på om dessa ord finns i den informationsmängd du söker i. De flesta sökverktyg har ett underförstått OCH (AND) mellan sökorden. Anger du två sökord får du endast träff på de dokument som innehåller båda orden. Det finns söktjänster som automatiskt söker på relaterade termer och synonymer. I sådana fall blir träffmängden större.
Det som händer när man skickar iväg sökningen i exemplet är att man ber databasen att returnera de träffar där ordet politik OCH ordet demokrati finns med - inga andra dokument. Hade sökningen endast gjorts på ordet politik, hade även det övre vänstra dokumentet kommit med.
I många databaser kan man välja att sätta ett ELLER (OR) mellan sökorden. Om vi tillämpar det på vårt exempel (se nedan) söker vi efter dokument som antingen innehåller ordet mutor ELLER ordet bestickning. Operatorn ELLER använder man för att öka träffmängden och är framför allt användbar när man vill söka på flera synonyma sökord.
Förutom att tänka på vilket sökord du väljer behöver du vara medveten om i vilken form du skriver ordet. Om du vill hitta publikationer om demokrati är du troligen även intresserad av publikationer där orden demokratier och demokratisering förekommer. Istället för att göra tre olika sökningar kan du i detta fall använda dig av trunkering. Nedan visas en sådan sökning. Sökordet demokrati* ger träff på alla dokument där ordet demokrati finns med, oavsett vilken ändelse ordet har.
I många databaser kan trunkeringstecknet användas även i början av eller i mitten av ett ord. När det används i mitten kallas det i de engelskspråkiga databaserna ofta för wildcard.
Vanligen använder man en asterisk (*) för att trunkera, men andra tecken som exempelvis frågetecken (?) kan också förekomma. Dessutom används ibland olika tecken beroende på om de skrivs inne i eller i slutet av ett ord. Läs hjälptexterna i respektive databas för att se vad som gäller.
Det kan vara bra att känna till att söktjänster som Google Scholar ofta har en form av automatisk trunkering. Det vill säga att en sökning kan ge träffar på andra varianter av ett ord än det du sökt på. I bibliotekets databaser måste du däremot i regel själv trunkera för att få med flera former av ett ord.
Genom att sätta två eller fler ord inom citationstecken får man bara träff i de fall orden står i exakt följd. Denna teknik fungerar i de flesta databaser. Exempel: "tredje världen".
Vilka sökord du väljer är helt avgörande för sökningen, men du bör också vara medveten om vilken informationsmängd du söker i. Söker du i hela dokumenttexten eller endast bland titlar, författare, ämnesord och annan data som beskriver dokumentet?
Sökning i hela dokument brukar kallas fritextsökning eller sökning i fulltext. När man söker i hela dokumenttexten kan man använda detaljerade ord som förekommer inne i texten.
Söker man däremot i den data (metadata) som beskriver dokumentet, kan man inte vara lika detaljerad.
Ofta finns ett avancerat eller utökat sökformulär där man kan välja vilka av databasens fält man vill söka i. Sökningen i det här exemplet ger bara träffar på dokument där sökordet demokrati förekommer i titeln.
I vissa fall behöver man begränsa träffmängden i sina sökningar. Oftast blir det aktuellt vid stora träffmängder med en stor variation i träffarna när databasen är av mer generell karaktär och täcker in många olika ämnesområden och publikationstyper.
Till skillnad från metadatasökning är detta något du gör efter genomförd initial sökning. Utvecklingen av sökgränssnitten i databaserna har idag gjort att man oftast har någon form av fasetter till hjälp för att avgränsa sin sökning.
Om du avgränsar på publikationstyp kan du till exempel söka enbart tidskrifter eller avhandlingar.
Avgränsa på publiceringsperiod om du exempelvis bara vill ha material från de tre senaste åren.
Ibland kan du välja bland ett antal givna ämnesområden som databasen listar.
Var slutligen uppmärksam på hur sökresultatet presenteras. Träfflistan är ofta sorterad efter publiceringsdatum eller relevans. Relevans innebär att databasen har ett automatiskt sätt att räkna ut vilka dokument som är mest relevanta utifrån din sökning. Du kan ofta själv sortera om efter relevans eller publiceringsdatum och ibland också efter antal citeringar.
University library Jönköping University campus, building C Gjuterigatan 5 553 18 Jönköping