När du formulerat din forskningsfråga och tänkt igenom vilken information du behöver är det dags att välja sökverktyg.
Sökverktygen kan vara av olika karaktär och kräva olika sökmetoder. Var medveten om att du kommer att få olika sökresultat beroende på vilket verktyg du väljer och hur väl du kan anpassa din sökning till verktygets innehåll och struktur.
Du hittar alla bibliotekets sökverktyg via listan Databaser A-Ö.
Söktjänster och discoverysystem är tjänster som på olika sätt erbjuder sökning i ett stort antal källor samtidigt med ett gemensamt sökgränssnitt. Högskolebibliotekets söktjänst Primo är ett sådant system som gör det möjligt att samtidigt söka tryckta och elektroniska böcker, artiklar och andra publikationer från de leverantörer som biblioteket har avtal med
Libris är en nationell söktjänst som innehåller information om de samlingar som finns vid de svenska forskningsbiblioteken.
Google Scholar är Googles söktjänst avgränsad till akademiska publikationer. Använd Google Scholar via Databaser A-Ö så får du tillgång till både det material biblioteket abonnerar på och det som finns fritt tillgängligt.
Med hjälp av artikeldatabaser kan du söka tidskriftsartiklar på ett mer djupgående sätt än i söktjänster. Dessa databaser innehåller ofta ett bättre och mer uppdaterat urval artiklar. Dessutom kan de som regel erbjuda en konsekvent ämnesordssättning och hjälpmedel såsom ämnesordsindex och tesaurer. De kan också genom citeringsinformation ge upplysningar om artiklarnas genomslag och användning. Du kan läsa mer om citeringar nedan under rubriken Citeringsdatabaser.
Artikeldatabaser gör det möjligt att hitta vetenskapliga artiklar men även artiklar från branschtidskrifter kan förekomma. Ofta kan du avgränsa ditt sökresultat till Peer review eller Academic/Scholarly Journals och på så sätt filtrera ut de vetenskapliga artiklarna. I de flesta artikeldatabaser kan du använda bibliotekets Get it-länk för att komma åt artikeln i sin helhet.
En ämnesdatabas innehåller artiklar inom ett avgränsat ämnesområde, till exempel företagsekonomi, medicin eller pedagogik medan en förlagsdatabas samlar artiklar ur de tidskrifter som publiceras av ett visst akademiskst förlag oberoende av ämnesområde.
Citeringsdatabaser ger information om i vilka artiklar en författare eller en artikel har citerats. En sökning i en citeringsdatabas ger referenser till de dokument som har citerat den ursprungliga referensen, det vill säga man söker sig framåt i tiden från dokumentets publiceringstidpunkt. Man kan därmed följa hur forskningen fortsatt använts. Känner man till en viktig artikel eller författare kan man se vilka som har citerat denna och på det sättet hitta nya intressanta artiklar.
Citeringsdatabaser kan också användas för att bedöma hur stor genomslagskraft en artikel har haft. Fler citeringar i vetenskapliga tidskrifter innebär oftast att artikeln har haft stor genomslagskraft inom forskningsområdet. Kritisk värdering av själva artikeln krävs dock då andra variabler också spelar in i bedömningen av artikelns kvalitet.
Utvecklingen av citeringsdatabaser har under senare år lett fram till att även citeringar i böcker av högre akademisk värde såsom antologier och handböcker har börjat samlas in.
Högskolebiblioteket ger tillgång till flera e-boksdatabaser för olika ämnesområden. I de flesta fall kommer flera låntagare åt samma bok samtidigt. I e-boksdatabaserna kan du söka på ord och begrepp i hela texten.
Biblioteket äger större andelen av e-böckerna i samlingen, vilket gör att du kan skriva ut och ladda ner ur databaserna. I de fall biblioteket prenumererar på en e-boksdatabas kan det finnas begränsningar när det gäller utskriftsmöjligheter, nedladdningar och antal samtidiga användare.
I databaser som är tillgängliga genom prenumeration kan titlar ibland bytas ut under abonnemangsperioden.
I en faktadatabas (databank) består innehållet av faktauppgifter av olika slag i form av numeriska data och/eller text. Exempel är statistik, demografiska fakta, företagsinformation, patent, standarder och kemiska substanser.
