Ett alternativ till databasen Web of Science är Scopus som är liknande i sin struktur. Scopus ägs av Elsevier. Den beskriver de indexerade publikationerna med hjälp av strukturerad metadata, till exempel ämnesord, tidskriftskategorier, publikationstyper. Den är också multidisciplinär, har en kvalitetsgranskning av de tidskrifter som indexeras i databasen, visar information om citeringar från och till publikationer inom databasen samt producerar ett antal tidskriftsindikatorer. En av skillnaderna mellan databaserna är att Scopus indexerar fler tidskrifter (drygt 22 000) än Web of Science (drygt 12 000).
Även om de tidskriftsindikatorer som tillhandahålls av Scopus inte har fått det genomslag som Web of Science mer etablerade Journal Impact Factor (JIF) har så kan man använda indikatorerna som kompletterande verktyg när man väljer tidskrift att publicera sig i. En uppenbar fördel med att använda dem är att Scopus täcker tidskrifter som inte indexeras av Web of Science. Självklart är att om man använder Scopus tidskriftsindikatorer kan man endast jämföra mellan tidskrifter som indexeras i Scopus.
I Scopus - Sources kan man söka fram tidskrifter utifrån Scopus 27 övergripande tematiska ämneskategorier eller förfina urvalet ytterligare utifrån databasens 313 specifika ämneskategorier. Den viktigaste indikatorn i databasen är CiteScore:
CiteScore räknar citeringar i Scopus till en tidskrifts artiklar under en 4-årsperiod. Antalet citeringar delas sedan med antalet dokument publicerade i den tidskriften under samma 4-årsperiod:
Ett sådant 4-årigt publiceringsfönster (publication window) menar man representerar alla ämnesområden bäst. De publikationstyper som inkluderas i uträkningen av CiteScore är refereegranskade artiklar (research articles, review articles), konferensbidrag i proceedings, bokkapitel och data papers. Icke-refereegranskade publikationstyper som ledarartiklar, nyhetsartiklar, letters och notes är inte inkluderade i uträkningen av CiteScore.
Scopus training video: Overview of journal metrics tutorial [3:49]
I Scopus - Sources letar du fram en tidskrift du är intresserad av att jämföra. Då klickar du på länken Compare Sources.
I Compare Sources kan du jämföra upp till 10 olika tidskrifter med varann via graf eller tabell utifrån olika indikatorer.
De indikatorer som du kan jämföra tidskrifter med är:
CiteScore räknar citeringar i Scopus till en tidskrifts artiklar under en 4-årsperiod. Antalet citeringar delas sedan med antalet dokument publicerade i den tidskriften under samma 4-årsperiod.
SJR (Scimago Journal Rank) definieras som det genomsnittliga antalet viktade citeringar från publikationer i Scopus under ett givet år till tidskriftens artiklar publicerade de tre tidigare åren. Högt viktade citeringar innebär att de kommer från tidskrifter som i sig är högt rankade och vice versa. Vid SJR-värdet i listan finns också en uppgift om i vilken kvartil (ungefär 'fjärdedel') tidskriften har hamnat i. Speciellt om SJR-värdena inte skiljer sig så mycket kan det vara ett enklare sätt att bedöma tidskrifterna, dvs om de är bland de topp-25% (uttryckt som Q1) av samtliga tidskrifter inom området.
SNIP (Source-Normalized Impact per Paper) mäter den genomsnittliga citeringsgraden för artiklarna i en tidskrift. Till skillnad från exempelvis Journal Impact Factor (JIF) korrigerar SNIP för skillnader i citeringspraktiker mellan olika fält (ämnesområden). Detta gör att SNIP kan användas för jämförelser av tidksrifter inom olika områden, något som inte är lämpligt med många andra indikatorer, däribland Journal Impact Factor (JIF).
Detta är ingen egentlig indikator utan visar det rena antalet citeringar som varje tidskrift har fått. Man kan här också klicka i en ruta för att utesluta självciteringar ('exclude source self citations') vilket innebär att man utesluter de citeringar från en tidskrift som citerar den egna tidskriften.
Detta är heller ingen egentlig indikator utan visar antalet artiklar som har publicerats i varje tidskrift.
Detta visar i procent andelen artiklar som inte har blivit citerade alls. Man kan här också klicka i en ruta för att utesluta självciteringar ('exclude source self citations') vilket innebär att man utesluter de citeringar från en tidskrift som citerar den egna tidskriften.
Detta visar i procent andelen forskningsöversiktsartiklar (review articles) för varje tidskrift. Generellt sett har tidskrifter med hög andel forskningsöversikter högre tidskriftsindikatorvärden då denna typ av artiklar citeras mer.
Scopus Tutorial: How to compare sources tutorial [2:33]
SJR är en fri resurs som utvecklats av en spansk forskargrupp med namnet SCImago. De har tagit fram tidskriftsindikatorn SCImago Journal Rank (SJR) som baserar sig på innehållet i Scopus. Databasen har tre ingångar varav en heter Journal Ranks och via den kan man få fram listor på Scopus tidskrifter inom olika ämneskategorier m.m. Man kan sedan ordna dem i fallande alternativt stigande ordning utifrån vald indikator. Några av de viktigaste indikatorerna i databasen:
SJR definieras som det genomsnittliga antalet viktade citeringar från publikationer i Scopus under ett givet år till tidskriftens artiklar publicerade de tre tidigare åren. Högt viktade citeringar innebär att de kommer från tidskrifter som i sig är högt rankade och vice versa. Vid SJR-värdet i listan finns också en uppgift om i vilken kvartil (ungefär fjärdedel) tidskriften har hamnat i. Speciellt om SJR-värdena inte skiljer sig så mycket kan det vara ett enklare sätt att bedöma tidskrifterna, dvs om de är bland de topp-25% (uttryckt som Q1) av samtliga tidskrifter inom området.
En tidskrift med exempelvis ett H Index på 100 har publicerat 100 artiklar som var och en erhållit minst 100 citeringar. H-indexet kan därför sägas reflektera både antalet artiklar och antalet citeringar per artikel. Man bör enbart jämföra tidskrifters H-index inom samma ämnesområde. H-indexet skapades från början för att fungera som ett enkelt mått för enskilda forskare inom samma område.
