Skip to main content

Publiceringsstrategi

Tags: General, Svenska

Open access: Introduktion

Open access: Introduktion

Att publicera dig open access innebär att din artikel görs fritt tillgänglig via Internet och är ett sätt att göra din forskning mer synlig. I och med att många tidskrifter som är prenumerationsbaserade inte är åtkomliga för alla förlorar du potentiella läsare. I takt med att antalet tidskrifter har ökat och att prenumerationskostnaderna har ökat är det inte säkert att alla lärosäten har tillgång till alla tidskrifter. Detta är speciellt påtagligt för lärosäten i utvecklingsländer men är även märkbart för myndigheter, företag och inte minst den intresserade allmänheten.

Allt fler forskningsfinansiärer kräver att man som forskare som har erhållit finansiellt stöd också ska tillgängliggöra artiklar som är resultat av den finansierade forskningen. Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Formas med flera finansärer har en sådan policy. Tanken är bland annat att statligt finansierad forskning ska göras fritt tillgänglig då den är finansierad genom skattemedel.

Den grundläggande definitionen av open access i dessa sammanhang är att forskningsartikeln är sakkunniggranskad, det vill säga, den har genomgått peer review.

Open access anses innebära ett antal effekter på genomslaget av artikeln:

  • Ökad nedladdning av artikeln
    Ju enklare det är att komma åt en artikel desto större är chansen att fler läser den
  • Fler citeringar
    Tanken är att ju fler som läser en artikel desto större är chansen att den också citeras oftare


Kostnader för open access

Då open access-tidskrifter inte finansieras via prenumerationskostnader drivs de utifrån andra ekonomiska modeller. En av de vanligaste är att tidskriften tar ut en författaravgift, eller APC (Article Processing Charge). Storleken på avgiften kan variera kraftigt beroende på förlag. Har man finansieringstöd via en forskningsfinansiär som har en open access-policy, som exempelvis Vetenskapsrådet, kan avgiften finansieras via dem. I andra fall tar inte förlaget ut någon författaravgift då tidskriften finansieras av ett lärosäte eller annan vetenskaplig organisation. Det finns dock en typ av open access som alltid är gratis och den kallas för Green Open Access, eller parallellpublicering. I nästa avsnitt ska vi titta närmare på olika former av open access
 

Olika typer av open access

När man talar om open access så finns det ett antal olika typer av open access som definieras utifrån betalningsmodell samt artikelversion. Som tidigare nämnts pratar man i dessa sammanhang om open access i form av refereegranskade (peer review) artiklar.

  • Gold Open Access
    Denna term refererar till open access-tidskrifter som finansieras via författaravgifter (APC - Article Processing Charges)
     
  • Platinum Open Access
    Denna term refererar till open access-tidskrifter som inte tar ut några författaravgifter (APC - Article Processing Charges). Dessa finansieras ofta av en akademisk institution eller ett vetenskapligt samfund
     
  • Hybrid Open Access
    Kallas även hybrid-tidskrifter. Denna term refererar till den möjlighet som framförallt de stora förlagen ger författare att göra den enstaka artikeln open access i en för övrigt prenumerationsbaserad tidskrift

    Jönköping University deltar i ett antal nationella förlagsavtal som innebär att du som författare (corresponding author) med JU-affiliering kan göra din artikel open access utan att själv, eller via institutionen, behöva stå för några författaravgifter.
    Mer om dessa avtal här: Bibliotekets publiceringsavtal
     
  • Grön open access
    Grön open access (green open access) refererar till den möjlighet som de flesta prenumerationsbaserade tidskrifter ger att ladda upp det refereegranskade och accepterade författarmanuskriptet i ett institutionellt digitalt repositorium (exempelvis DiVA). Denna version kallas även för post-print. I de allra flesta fall tillåts inte att man använder förlagets typsatta pdf-fil av artikeln, det vill säga förlagsversionen. I många fall ingår det dock ett tidsembargo från det att artikeln har publicerats tills det att man får ladda upp den och göra den fritt tillgänglig. Grön open access inbegriper inga kostnader och uppfyller de flesta forskningsfinansiärers open access-krav så länge embargoperioden inte är av den längre sorten. Denna typ av open access kallas också för parallellpublicering eller självarkivering (self-archiving).

 

Översiktlig illustration av de olika formerna av open access:

 

         

 

  Open Access - vad är det? [2:37]

  Open Access explained! [8:23]

  Should I publish in an Open Access Journal? [4:10]


Vidare läsning:

Archambault, É., Côté, G., Struck, B., & Voorons, M. (2016). Research impact of paywalled versus open access papers. Copyright, Fair Use, Scholarly Communication, etc. 29. Hämtad från http://www.1science.com/1numbr/

Laakso, M., Welling, P., Bukvova, H., Nyman, L., Björk, B.-C., & Hedlund, T. (2011). The Development of Open Access Journal Publishing from 1993 to 2009. PLOS ONE, 6(6): e20961. doi: 10.1371/journal.pone.0020961

OA journal business models. (u.å.). I The Open Access Directory (OAD). Hämtad 9 oktober, 2017 från http://oad.simmons.edu/oadwiki/OA_journal_business_models

OpenAccess.se. (u.å.). Vad är open access? Hämtad 9 oktober, 2017 från https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/

Vetenskapsrådet. (2017). Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. Hämtad 9 oktober, 2017 från https://www.vr.se/omvetenskapsradet/regeringsuppdrag/avrapporterade2015/avrapporterade2015/nationellariktlinjerforoppentillgangtillvetenskapliginformation

Librarian

Stefan Carlstein's picture
Stefan Carlstein
Contact:
Jönköping University Library
+46 (0)36 10 10 15